Skolavslutning närmade och närmade sig och jag kände mig nervös. Denna känsla jag hade var så obeskrivlig. Jag är lycklig och förväntansfull men samtidigt sorglig och obehaglig. Hur ska man kunna kombinera dem? Det var ganska tufft.  Men hursomhelst hade jag jättetrevlig på avslutningsmiddag och alla var så snygga.


Remember; Ni är en del av mitt liv!


Föräldrar till oss som kom så ofta till Manillaskolan till t.ex. Utvecklingssamtal, möte m.m. Men främst av allt har de uppfostrat  och överlevt med oss. Hade de inte funnits, då fanns vi inte samt denna klass skulle inte "bildas"


Jag och mina föräldrar på avslutningsmiddag. I <3 You!

TACK FÖR UNDERBAR MIDDAG, ALLESAMMANS!